Dagens första var en insändare i Metro imorse, som jag inte kan länka till, där författaren i princip tyckte att ”FRA är väl inte så farligt, alla lägger ändå ut allt på facebook självmant”. Jag blir lite upprörd över att människor inte förstår att det är en jäkla skillnad om man kan VÄLJA att hålla saker hemliga. Har man nåt man inte vill att nån ska veta så lägger man ju inte ut just det på facebook.

In other news, Moderaterna backar om datalagringsdirektivet. De ville ju lagra info i ett år (hade till och med för mig att det var två år, men jag orkar inte leta efter källor nu, vi säger ett år), men har nu gått med på att bara lagra infot i 6 månader. Jag tycker fortfarande att det är ett monster till lag, och 6 månader är 6 månader för mycket, men även små steg i rätt riktning är bra.

I övrigt är det nu styrkt från sifohåll att Sverige ogillar IPRED. Det var ju förvisso ingen nyhet, men siffror är ju bra för att övertyga eventuella framtida politiker.

Per Strömbäck hävdar att det är piraternas fel att IPRED och alla andra hemskheter införs. Det är ju i och för sig diskutabelt men jaja. Jag förstår vad han menar, men jag tycker att han har fel.

Pontén är kaxig gällande oneswarm. Väntat.

Nu är det pluggdags för mig.

Idag läste jag många saker i tidningarna som irriterade mig rätt ordentligt. Så nu kommer det ett lite splittrat inlägg som handlar om allt möjligt, mest för att jag exploderar om jag inte får skriva av mig lite.

Vi börjar i Gällivare.

Toni Alldén, mannen som troligen har mördat Carolin Stenvall, har tydligen utretts psykiatriskt innan mordet skedde. Expressen gör en fuling, och visar samtidigt att de inte har ens den mest grundläggande förståelse för psykiatri. Den stora löpsedeln är ”Han slutade ta sin medicin” – min första tanke var att han lider av psykossjukdom. När man läser artikeln framgår det att han lider av ångest och depression. Det är två tillstånd som inte gör personer farliga annat än för sig själva.

*

Jättemånga bloggare som skriver bättre än jag har redan skrivit om Olah Örtengrens lilla guide till att slippa FRA. Det hindrar inte att jag också skriver om det, för det är verkligen urbota puckat. En som skriver ett riktigt bra svar är Isobel Hadley-Kamptz på Expressens ledarsida.

Vilket jäkla ärkepucko Örtengren verkar vara. Men det är å andra sidan rätt typiskt för den generationen. Det är säkert inte lätt att förstå att i princip hela våra liv levs på internet. Jag har ett par riktigt riktigt nära vänner som jag har pratat med 5-6 år nånting, som står mig närmare än många av mina vänner boende i Uppsala, och som jag träffat nån enstaka gång. Jag betalar mina räkningar på internet, den mesta av den info jag tar in kommer från internet – gammelmedias nätupplagor och bloggare i första hand. Det är liksom inte ett alternativ att inte använda internet – det är fullständigt otänkbart. Jag kan tänka mig att det är att jämföra med att sätta Olah Örtengren i husarrest utan tillgång till TV, tidningar, familj och vänner.

Det går inte att leva så. Inte för mig. Och samtidigt tycker jag inte att staten behöver veta vem jag pratar med, vad jag tycker om senaste budgetförslaget, vilka vänner jag har. Det är my business – om jag inte väljer att berätta det öppet.

*

Sen har vi lite om den stackars stackars barnläkaren. Jag vet att det är provocerande att jag lider med henne och nämner henne mer än föräldrarna till barnet. Men det är för att jag verkligen verkligen hoppas, och tror, att hon är felaktigt anklagad.

Det har kommit lite ny intressant fakta från dels chefsläkaren på KS, och dels från Professor Lagerkrantz. Jag rekommenderar verkligen debattartikeln av Lagerkrantz i DN, han har mycket intressanta synpunkter.

Ingen säger (hoppas jag) att läkare ska stå över lagen. Det är inte det som diskuteras. Problemet är att många, inklusive mig själv, bara inte vill tro att det kan vara sant. Men alla vill nog att läkaren i fråga straffas om det är  så att hon faktiskt är skyldig. Det är bara det att det inte är så enkelt, för debattens skull antar vi att det som Stefan Engqvist skriver är sant, barnläkaren har handlat i enlighet med de riktlinjer som finns. Frågan är då: är det fortfarande dråp? Hur ska vi bete oss i framtiden? Det är ju inte heller etiskt att låta döende personer lida – är det inte då bättre att ge höga doser Tiopental och Morfin för att lindra eventuell ångest?

Det är inte lätta frågor.

EDIT: SvD har en bra artikel på samma tema idag.

DN hade ju igår en osedvanligt puckad artikel om gräsrötterna bakom FRA-bloggbävningen. Uppenbarligen tyckte inte DN att de fick tillräckligt mycket kritik för den, så de passade på att slänga in ytterligare lite förolämpningar i sin huvudledare idag.

Det är lite kul hur de fortsätter att upprepa ordet ”granskning”, jag vet inte om jag håller med. Eller ja, det är väl nån typ av granskning,  men den är ju i alla fall inte ojävig. Det man också kan fundera på är ju vilka PR-byråer som i så fall är drivande åt andra hållet, eller snarare lobbyorganisationer. I fallet med IPRED och ACTA är det troligen upphovsrättslobbyn som är framme och drar i trådarna. Ska man ”granska” bloggarna kanske man också ska granska den andra sidan?

Samtidigt som integritetsaspekten av FRA-lagen väckt ett genuint engagemang hos många svenskar, visar det sig att pr-byråer och fortfarande hemliga finansiärer har varit drivande i upproret.

Ja, men vad är hönan och ägget? Driver de frågan för att de ser att det är nåt som engagerar, eller kom drivandet innan? Finns det ens nåt drivande?

Aktörer i bloggosfären gör ofta gemensam sak och länkar bland annat till varandras sidor. På så sätt kan de snabbt åstadkomma en ”bloggbävning” som fångar mediernas och kanske även politikernas intresse.

Förvisso är bloggare bra på att länka – jag hade gjort det mer i det här inlägget om jag inte satt olämpligt till och på en superkass lina. Det kanske är nåt för gammelmedia att ta efter, länkkärlek är aldrig fel.

När vissa bloggare till och med avsätter arbetstid för att mot betalning arbeta med opinionsbildning på nätet, vilket avslöjades i gårdagens DN-artikel om FRA-frågan, finns inga gränser för påverkansmöjligheterna.

Vad är det här egentligen? Det finns väl visst gränser, dygnet har fortsatt bara 24 timmar, och vad spelar det för roll om man avsätter arbetstid för en fråga man brinner för? Det är väl upp till den enskilda individen i så fall? Det är nog dessutom extremt få som får betalt för att driva dessa frågor – förutom DN då som ju faktiskt i viss mån lever just på att vara opinionsbildande. Man ska inte kasta sten i glashus…

Det sägs att de nya kommunikationssätten är bra för demokratin. Samtidigt öppnar de för proffs, en ny generation superlobbyister. Miljoners röster förvandlas till ett fåtals, liksom i ”gammelmedias” journalistelit. En påstådd folkrörelse kan i själva verket bestå av mer konstgräs än äkta spontanitet.

Ja, det är sant att ny teknik öppnar för ny ”elit”, fördelen med bloggandet är att man fortlöpande bedöms utifrån sina prestationer. Den som skriver bäst, om mest intressanta saker kommer också vara mest läst. Och om man inte har en väldig trogen läsarskara så försvinner de nog ganska snabbt om kvaliteten på postningarna får sig en törn. Det är helt enkelt så att den som skriver bäst för störst möjligheter att påverka. Det är väldigt demokratiskt egentligen.

Och det är fortfarande miljontals röster, man behöver inte bara läsa de större bloggnamnen, det finns många ”små” som är riktigt lysande.

De nya medierna är mer komplicerade att granska än de traditionella. Det blir allt svårare att ta reda på vem avsändaren egentligen är, och vilken dold agenda som döljer sig bakom budskapet. Den mest pressande demokratiska frågan blir således vem man egentligen kan lita på i den offentliga debatten.

Var det inte tal om att bloggare skulle vara tvugna att registrera sig för att få blogga för nåt år sen eller sådär? Det låter som om DN skulle varit en klockren supporter av det förslaget. Anywho, det må hända att det blir svårare att ta reda på vem det är som skriver, men de flesta stora bloggare går ju ut med namn, så det borde inte vara alltför svårt för journalister att klura ut om de kan litas på eller inte. De nya medierna må vara svårare att granska, men jag litar på bloggare i mycket större utsträckning än DN i alla fall. Bloggare känns som ett hederligare släkte rent generellt.

Jag har haft nån slags låggradig irriterande nästan-huvudvärk i ett par dagar nu, men idag, tack vare DNs puckade jävla artikel har den äntligen brutit ut.

Det verkar som om jag inte är den enda som är irriterad på DNs fula små insinuationer. Dessutom är jag lite pissed. Jag är trött som fan på allt det här nu. Jag behöver en semester från DN, moderater, Spectrial och ACTA. Och på tal om spectrial – DN fattar inte heller att det inte behöver finnas nån mastermind bakom FRA-upproret, det verkar vara svårgreppbart.

Sen vet jag inte om jag är ogenomtänkt eller så, men spelar det egentligen nån roll om det ligger en PR byrå bakom? Poängen är ju densamma ändå, FRA suger med eller utan PR-byrå.

Det händer så sjukt mycket intressanta saker, och eftersom jag har tenta imorgon så ligger hela mitt liv på paus. Det här blir alltså också bara ett lästips-inlägg. Jag lovar att bättra mig nästa vecka!

Anyway. Ett gäng norska jurist stämmer Sverige i Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna. Varför? Jo, för att vi har infört FRA-lagen. Strålande bra initiativ av den norska juristen! Enligt DN ska man även gå igenom lagen en gång till för att se om den verkligen verkligen har tillräckligt starkt skydd för integriteten. De hade kunnat spara bra mycket pengar om de bara hade frågat mig istället… Men whatever.

I annat nytt så beter sig media som as mot TPB, kanske oväntat, kanske inte. Det kan ju vara värt att notera i alla fall att den info man får ur de Svenska tidningarna om rättegången troligen kommer vara något vinklade, vissa tidningar mer än andra. Jag uppmanar härmed till källkritik, och en annan sida av saken finns på Piratpartiets Livesida om rättegången där länkar om spektaklet samlas.

Nu pluggpluggplugg! Håll tummarna för mig imorgon!

Det verkar som om alla myndigheter i alla länder är livrädda för terrorism. I Sverige har vi ju FRA och Datalagringsdirektivet, som båda är till för att skydda oss mot terrorism, officiellt i alla fall.

Jag vet inte hur det är med er, men jag personligen är rätt trött på all den här terrorismen. Jag menar, hus exploderar ju till höger och vänster på gatorna idag… eller, vänta nu. Vi har ju ffs ingen terrorism i Sverige, så VARFÖR skala av befolkningens fundamentala rättigheter för att förhindra något som inte ens finns? Det innebär väl i och för sig inte att man kan strunta i att vara beredd, men vänta åtminstone tills nånting har hänt innan ni börjar avlyssna och spåra det egna folket, och även då måste det finnas bättre metoder.

Jag undrar om det verkligen är så illa att det är WTC-attackerna som är anledningen till alla dessa lagar. Eller om det kanske är så att politikerna känner sig generellt mer otrygga, med oro i Gaza och lite små livstecken från Ryssland, fast varför monterar man då ner hela det Svenska försvaret? Är man rädd för yttre hot borde man väl vilja stärka försvaret? Fast det är väl förstås inte yttre hot man oroar sig för, utan för att det egna folket ska göra några dumheter.

Anyway, det som fick mig att börja fundera på det här var en kort notis i Metro, om att NYPD vill kunna störa ut mobiltelefoner hos misstänkta terrorister. Så inte nog med att allt man säger lyssnas på och sparas, pratar du med fel person om fel sak så kan polisen se till att ni inte får prata längre. Låter som början på en underbar framtid, eller?

Det värsta är väl egentligen att det händer i hela världen, så det finns ingenstans man skulle kunna flytta för att slippa bli övervakad och avlyssnad heller. Skitstövlar.

EDIT: Och resebolagen övervakar oss också, förstås. Men jag måste nog tycka att det är fan så mycket värre när det är vår egen regering.

Nästan åtminstone. Version 2.0 av vår kompis FRA-lagen har dykt upp. Som vanligt med snygg timing, sådär två dagar innan jul. Förra gången var det väl två dagar innan riksdagens sommaruppehåll tror jag. Reinfeldt spelar alltså samma fulspel fortfarande, och det gör mig så jävla arg att han inte ens lyssnar tillräckligt mycket för att fatta att vi fattar.

Det som gör mig lite ledsen är att alla politiker (med det självklara undagtaget PP då) tycker att lagförslaget är bra, och att de 15 tilläggen skyddar integriteten. Det har gått bra långt för att de inte ska inse att det är helt åt skogen fortfarande. Möjligen mariginellt mindre åt skogen än det var i somras, förvisso, men inget som har någon stor betydelse för integriteten.

Och ska man ha en FRA-lag är det här ett helt okey förslag, säger Ohlsson till TT.

Vad är det där för svar av Birgitta Ohlsson egentligen? Det är inte ett ok förslag, och vaddå ”om man ska ha en FRA-lag”? Varför måste vi så nödvändigt ha den? Det får mig bara att tro att det är nåt de inte berättar.

I Brännpunkt på SvD skriver 4 sakkunniga att FRA-domstolen kan hota integriteten. Det är faktiskt en riktigt riktigt bra debattartikel. Läs den!

Ja, jag vet att jag är lite efter med nyheten om att FRA buades ut på DHW, men det skiter jag i. Det är roligt som 17. Väldigt många människor har skrivit om det här. Daniel kan nog vara bäst av dom alla.

Xor the pirate gör mig dock väldigt nyfiken med detta kryptiska inlägg.

The Pirate Bay är tydligen inte välkomna heller, vilket ju är skumt då 9/10 fildelar på DHW. Personligen är jag inte säker på att 9/10 räcker, tror nog att det är fler än så.

Vackert right?

Ja, det var ett tag sen nu, jag vet. Men jag är ändå trött på det.

Andra människor har skrivit bra, så jag börjar med att länka till dom. Christian Engström, och Rick Falkvinge, och förstås Opassande.

Vad som då har hänt är att FRA-lagens 15 tillägg (ni vet, de där som köpte alla de som från början var emot skiten) inte kommer att finnas med i lagen från början. Camilla Lindberg förklarar det såhär

[...]det är tydligen konstitutionellt krångligt när lagen redan är antagen.

Krångligt? Jag blir så jävla ledsen, allvarligt. Dessutom hade det ju varit lätt ordnat, genom att inte rösta igenom en skitlag som folket ändå inte ville ha från början.

Det spelar heller ingen roll att det (tydligen, jag hade helt missat det) var tänkt såhär från början. Om människor röstar nej till den ursprungliga lagen, men röstar ja till lagen med tillägg, så är det ju lagen med tillägg som borde vara den som sen införs. Eller?

Vad jag inte förstår är varför jag inte förutsåg detta. Hur dum är jag liksom? Alliansen är ju verkligen ute efter att inte bli omvalda igen på 20 år eller så. Det enda positiva är att PP skaffar sig flera väljare ju mer alliansen (arrogansen, ha ha) sjabblar – synd bara att det ska behöva vara till ett sånt pris.

Ptja, senaste Buffé damp även ner i min brevlåda igår, och även jag fick en bunt personliga rabatter. Inget sådär superanvändbart men ändå. Jag ska erkänna att jag är lite kluven till det hela.

Det är ju egentligen inte helt kosher att de vet vad jag handlar. Jag gillar inte kartläggning rent principiellt, och i det här fallet, precis som i fallet Lex Orwell, så är det de eventuella framtida konsekvenserna som stör mig mest. Jag tror inte att ICA/den nuvarande regeringen använder infon de samlar in på otillbörliga sätt, men fan vet vad framtida ICA/regeringar kan tänkas få för sig. Vad jag handlar får de gärna veta, jag skäms inte.

Sveriges Konsumenter gillar det inte i alla fall, det har jag förstått av att läsa SvD och DN.

Å andra sidan är knappast ICA-kortet lika farligt som FRA-lagen eftersom man ändå kan välja själv om man vill att ICA ska få veta vad man handlar genom att ansöka om/inte ansöka om ICA-kort, då finns det ju ändå en komponent av fritt val inblandat vilket jag ändå tycker gör det hela lite mer ok.

Sen är jag nog lite billig också, kan jag tjäna på nåt så är det mer ok. FRA lagen tjänar jag fanimej inget på, och den är en styggelse, medan jag får rabatter av ICA, och det känns lite lite mer ok. Men det ligger nån liten olustkänsla och gnager nånstans ändå tycker jag.