Bitchslap Barbie

There’s a new toy in town, and her name is Bitchslap Barbie

Dödshjälp, tillåta eller ej?

with one comment

De senaste dagarna har det varit lite diskussioner om huruvida man ska tillåta dödshjälp – av friska äldre i Sverige. För mig är det i princip samma diskussion som om man ska tillåta dödshjälp för sjuka personer.

Liberal som jag är så tycker jag egentligen inte att det är fel att människor själva ska få ha makten över hur och när de ska dö. Det är enligt mig en grundläggande mänsklig rättighet att själv få bestämma över sitt liv, och där ingår även slutet på detsamma.

Läkares inställning till dödshjälp är intressant, under etikkursen vi läste i våras berörde vi det under en lektion, och jag minns att föreläsaren då berättade att de läkare som är mest positiva är de läkare som jobbar med riktigt svårt sjuka människor. Framför allt cancerläkare då enligt honom.

Problemen är väl att det är tveksamt om det är nåt som sjukvården ska syssla med eftersom man kan tänka sig att förtroendet för sjuvården då kan skadas. Och om inte sjukvården sysslar med det – vem ska då göra det? Hela poängen är ju att någon medicinskt utbildad personal ska se till att allt går rätt till. Frågan är dock om samhället vill att läkare ska syssla med dödshjälp, och om läkarna själva kan tänka sig att utföra det. Jag personligen skulle nog inte kunna det, trots att jag tycker att det är en självklar rättighet.

Andra problem är till exempel att det finns risk för missbruk av systemet, anhöriga som vill åt pengar och likande, samt risken att personer som lider av en behandlingsbar psykiatrisk åkomma – t.ex. depression försöker få hjälp att dö, eller att de gamla och sjuka känner att det förväntas av dem att de borde vilja dö och därför ber om något de egentligen inte vill ha. Det är ju väldigt stora problem, och man i så fall skulle vara tvungen att hitta en tillfredsställande lösning till innan dödshjälp i så fall blev tillåtet.

Written by Bitchslap Barbie

2 januari 2009 den 21:48

Publicerat i samhälle

Tagged with

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Kommer vi inte i framtiden åter att betrakta ett mord som ett mord, oavsett om offret är ofött, ungt, medelålders, åldrigt eller den egna personen? Kommer vi inte åter att börja inse värdet av att kunna bära ett liv i lidande med värdighet, och inse att det är meningsfullt att göra detta? Värdigt buret lidande lättar andras bördor, eller rättare sagt: stärker andra som bär tunga bördor. Även värdighet smittar!

    Då tycker jag personligen det finns större värdighet i att få ta ett piller och somna in på sina egna villkor.
    /BB

    Källing

    2 januari 2009 at 23:46


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: