Bitchslap Barbie

There’s a new toy in town, and her name is Bitchslap Barbie

Bröstcancer

leave a comment »

Söndagspostningen den här veckan får handla om bröstcancer, men det blir troligen den sista cancerpostningen på ett tag. Ska försöka hålla mig till något muntrare sjukdomar sen tänkte jag.

Vad är bröst?

Brösten utvecklas från mjölklisten som anläggs under 5:e fosterveckan. Resten av mjölklisten, som ursprungligen sträcker sig mellan armhålan och ljumsken tillbakabildas sedan.

Bröstkörtlarna är uppbyggda av körtelvävnad, med körtelgångar som mynnar i bröstvårtan. Brösten består förutom körtelvävnad av bindväv och fett, som är det som framför allt bestämmer storleken på brösten.

Utvecklingen av brösten beror till stor del på östrogenet, som börjar utsöndras när tjejer kommer i tonåren.

Lymfan från brösten dräneras till största delen till armhålan, men även till lymfkörtlar bredvid bröstbenet.

Vad är bröstcancer?

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige, och drabbar ca 7000 kvinnor varje år. Dödligheten i bröstcancer ligger på ca 1500 personer/år, och är något sjunkande och är den näst vanligaste cancertypen när det gäller dödsorsaker för kvinnor. Den vanligaste är lungcancer som 2006 gick om bröstcancer.

Bröstcancer är onormal tillväxt av celler i bröstet, vanligen i körtelcellerna. Den indelas i stadium efter TNMklassifikation eller genom Elston-Ellisgradering där man tittar på antalet celldelningar i tumören, körtelstrukturer och kärnatypi – dvs hur olik en cellkärna i tumören är jämfört med en cellkärna i en normal bröstcell. Ju högre Elston-Ellisgradering en tumör har, desto mer olik en normal cell är den, och det innebär oftast att den är mer aggressiv också.

Riskfaktorer

Det finns idag flera riskfaktorer för bröstcancer, men alla är ganska svaga, och således kan man inte på nåt bra sätt förebygga uppkomsten av bröstcancer. De riskfaktorer vi idag känner till är kvinnligt könshormon (p-piller, hormonsubstitution efter klimakterie, tidig debut av mens, få barn, sent barnafödande och sent klimakterium ökar riskerna för bröstcancer), ålder över 50 år och ärftlighet. Det finns även indikationer på att rökning, alkohol och kost kan ha viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer.

Ungefär 5% av alla bröstcancerfall årligen är ärtftliga, och 1/3 av dessa beror på mutation i en av generna BRCA1 och BRCA2. Patienter som har en förstagradssläkting med BRCA-mutation har ungefär 40-45% risk att utveckla bröstcancer, sitter mutationen i BRCA1 har patienten även ca 50% risk att utveckla äggstockscancer.

Diagnostik

Trippeldiagnostik, trippeldiagnostik, trippeldiagnostik.

Vad är då trippeldiagnostik?

  • Klinisk undersökning, då läkaren tittar och känner på brösten för att se om man hittar någon förändring.
    Mammografi visar bröstcancer (pil)

    Mammografi visar bröstcancer (pil)

    Man känner igenom hela brösten med två händer, och känner samtidigt på lymfkörtlar i armhålan, dit ju cancern oftast sprids.

  • Mammografi eller ultraljud, beroende på vad det är för patient. Mammografi är billigare och går snabbare, men för gravida kvinnor (som inte ska utsättas för strålning om det är möjligt att undvika) och kvinnor som har ovanligt ”täta” bröst – dvs unga kvinnor och kvinnor med mycket bindväv i brösten kan ultraljud vara ett bättre alternativ.
  • Cytologi av eventuella upptäckta förändringar, går till så att man sticker in en tunn nål och suger ut några celler för att titta på dem i mikroskop. Man kan även använda en tjockare nål om man vill ta en lite större biopsi.

Det räcker att en av de 3 ger misstanke om cancer för att man ska vilja gå vidare och operera bort förändringen.

Behandling

Är i princip alltid kirurgisk i första hand. Där invasiv cancer misstänks opererar man i en seans bort förndringen i bröstet, och tar samtidigt bort ”vaktpostkörteln”, eller sentinel node, i armhålan.

Sentinel node är den första lymfkörtel som lymfan från tumörområdet kommer till, och den hittar man genom att spruta lite blåfärgad och svagt radioaktiv vätska i tumören, och sen se vilken körtel den stannar i. Denna körtel tas sedan bort och skickas på analys. Är denna körtel fri är det mer än 90% chans att tumören inte spritt sig.

Om tumören är så liten att den inte känns får kvinnan på morgonen åka till mammografin, där man sätter en tunn ståltrådsledare som pekar in mot tumören, som man sen opererar utifrån. Medan kvinnan fortfarande är sövd skickas sen preparatet med förändringen i på mammografi för att man ska kunna se om man fått med hela förändringen innan man syr igen.

Man kan välja mellan att operera bort hela bröstet, och göra vad man kallar en sektorresektion. Vid en sektorresektion tar man bort som en tårtbit av bröstet med förändringen ungeför mitt i. Man försöker få ca 1cm fri marginal runt tumören för att försäkra sig om att man inte lämnar kvar några celler. Gör man en total mastektomi, dvs opererar bort hela bröstet kan man sedan rekonstruera detta, endera med silikoninlägg eller genom att ta hud från magen och återskapa ett nytt bröst, bröstvårtan skapar man genom att göra ett litet veck i den nya huden, och vårtgården kan sen tatueras dit. Resultatet blir (enligt mig då) helt fantastiskt bra.

Oftast kompletterar man en sektorresektion med strålbehandling av bröstet, för att minska risken för att tumören kommer tillbaks. Risken minskar från ca 10-20% till enstaka procent.

Många patienter får även cellgifter, framförallt om man misstänker att det finns risk att tumören spridit sig.

För tumörer som har hormonreceptorer finns antihormonella preparat som ytterligare förbättrar prognosen.

Tack vare screening upptäcks idag tumören ofta tidigt, och överlevnaden är därför mycket god med en 5-åröverlevnad på 85%. 70% av tumörerna upptäcks i stadium I och överlevnaden där är 90-100%.

Screening

För kvinnor mellan 50-69 år leder mammografiscreening till en reduktion av dödligheten med ungefär 30%. Man screenar kvinnor mellan 40 och 74 års ålder (i Uppsala, lokala variationer förekommer självklart) då man även tror att det har effekt för yngre och äldre kvinnor. Detta finns det dock inte lika starka bevis för.

Nackdelar med mammografi är oro, obehag vid undersökningen, att kvinnor utsätts för en viss strålning samt att risk för överdiagnostik förekommer.

Written by Bitchslap Barbie

4 januari 2009 den 12:49

Publicerat i sjukdomar

Tagged with

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: