Bitchslap Barbie

There’s a new toy in town, and her name is Bitchslap Barbie

Djup ventrombos och lungemboli

with 2 comments

Ja, här kommer veckans medicinska söndagspostning. Vi börjar med att prata om djup ventrombos (DVT) och pratar sen om lungemboli som en komplikation till det.

Vad är DVT?

Djup ventrombos är när blodet av någon anledning har börjat koagulera inne i kärlen, detta kan ha flera orsaker som jag återkommer till senare. Djup ventrombos drabbar benen och kan byggas på så långt att de kommer upp ända till högersidan på hjärtat. Det kan också lossna bitar som far iväg och bildar lungembolier.

Riskfaktorer

Det finns ett flertal riskfaktorer för djup ventrombos, så vi börjar från början.

Virchows triad

Virchow var en tysk patolog (bland annat) som kallas patologins fader, och han kom på att det krävs 3 komponenter för att blodet ska kunna bilda proppar inne i kärlen.

  1. Skada på endotelet, det innersta lagret av kärlväggen, som normalt förhindrar koagulation
  2. Förlångsammat blodflöde.
  3. Förändrad sammansättning av blodet, som ökar risken att det koagulerar.

Riskfaktorer

Det finns en hel rad av faktorer som anses öka risken för blodpropp, och alla kan härledas tillbaks till Virchows triad.

  • tumörer
  • graviditet, hormonterapi (P-piller eller östrogenersättning efter klimakteriet)
  • kärlskador
  • kirurgi
  • inaktivitet, extremitetsgips, immobilisering

Det finns även riskfaktorer som beror på sjukdomar i koagulationssystemet.

  • APC-resistens – innebär att kroppen inte reagerar som den ska på Aktiverat Protein C. Aktiverat Protein C (APC) ska normalt bryta ned Faktor V som leder till bildandet av trombin, trombin i sin tur hjälper till att bilda fibrin, som ingår i blodproppar. Men vid APC-resistens kan inte kroppen bryta ner Faktor V, och koagulationen kommer då att fortsätta alldeles för länge, vilket leder till att personen har lätt att bilda blodproppar. Sjukdomen beror egentligen på en skada i genen för Faktor V. Är ett relativt vanligt tillstånd som förekommer i varierande svårighetsgrad hos mellan 2 och 16% av befolkningen.
  • Antitrombinbrist – Innebär att trombinet inte bryts ner som det ska, och det får samma effekter som APC-resistens – man bildar alldeles för mycket trombin.
  • ProteinC- och Protein S-brist – Är två olika tillstånd, men får i praktiken samma konsekvens som APC-resistens.

Koagulationssystemet

Koagulationssystemet

Koagulationssystemet

Symtom och diagnos

Symtomen beror på att en lokal inflammation bildas, och på att blodets flöde hindras. Inflammationskomponenten ger framför allt värme, rodnad och smärta. Flödeshindret leder till att benet svullnar upp.

Diagnosen ställs genom att ta en sjukhistoria och undersöka benet. Man kan också göra en flebografi – kontrastundersökning av benets vener, eller en duplexundersökning – ultraljudsundersökning av venerna.

Lungemboli

Är den mest fruktade komplikationen till DVT, och kan vara dödlig. Ungefär 4700 personer/år drabbas av detta, ca 700 av dessa avlider. Mörkertalet kan dock vara stort då symtomen kan vara mycket diffusa. Symtomen är ofta andnöd, diffusa bröstsmärtor och blodiga upphostningar. Man brukar säga att det inte är den lungemboli patienten har symtom av som är den farliga, och man syftar då på att risken för en ny potentiellt dödande lungemboli kan vara överhängande. Diagnosen kan ställas med en Spiral-CT av bröstkorgen, vilket är en skiktröntgen med kontrast. Man kan också använda något som kallas ventilations- perfusionsscintigrafi för att titta både på hur luften fördelar sig och hur blodflödet fördelar sig. Ett blodprov som kallas D-dimer kan också tas, men detta prov är inte speciellt specifikt och är förhöjt vid bland annat infektioner och andra skador. Ett negativt D-dimer talar dock starkt emot lungemboli. Kuriosa är att D-dimer är en nedbrytningsprodukt av fibrin.

Lungemboli med stabil cirkulation behandlas med blodförtunnande medicin – antikoagulantia. Vid massiv lungemboli där patientens liv är hotat kan man även överväga trombolys – dvs propplösande behandling.

Behandling

Blodproppar behandlas med blodförtunnande medicin, det finns flera olika typer av preparat, och jag går igenom dessa nedan. Risker med blodförtunnande medicin beror just på att de är blodförtunnande. Ett fall med en skallskada kan till exempel ge svåra komplikationer om blodet inte kan koagulera normalt.

Waran®Waran blockerar vitamin K som behövs för att tillverka koagulationsfaktorerna Faktor II, VII, IX och X. Som visas på bilden ovan behövs alla dessa koagulationsfaktorer i olika steg för att aktivera trombin. Effekten av Waran kan variera över tid, bland annat beroende på man äter, och man måste därför mäta ett såkallat PK-INR värde. Det ska normalt ligga mellan 2 och 3. Skulle man råka överdosera kan man ge vitamin K. Waran tas oftast i tablettform.

Trombyl®Trombyl är en tablett som innehåller en låg dos av acetylsalicylsyra (finns även i bla magnecyl) som verkar på blodplättarna för att de ej ska kunna kopplas till varandra. Trombylet förstör blodplätten för gott, och för att bryta effekten av läkemedlet måste blodplättarna bytas ut. Lyckligtvis tar detta bara ca en vecka. Trombyl tas i tablettform.

Fragmin®Fragmin är lågmolekylärt Heparin, LMWH (se nedan). Det verkar genom att förstärka antitrombinets antitrombotiska effekt, framför allt på Faktor X. Vid insättning av Waran brukar man ge Fragmin de första dagarna tills man har fått upp PK-INR tillräckligt för att Waran ska ha en skyddande effekt. Fragmin ges i injektionsform.

Heparin®Verkar genom att stimulerar antitrombin, ungefär på liknande sätt som Fragmin. Heparin kan fraktioneras – delas upp – till LMWH (Low Molecular Weight Heparin) och stimulerar då framför allt Faktor X, men har sämre effekt på trombin. Heparin ges i injektionsform.

Referenser

Berglund et al Internmedicin, 4e upplagan Liber 2006

Hamberger & Haglund Kirurgi, 6e upplagan Liber 2005

Stevens & Lowe Pathology 2nd ed Mosby 2000

Rang et al Pharmacology 5th ed Elsevier 2003


Advertisements

Written by Bitchslap Barbie

8 februari 2009 den 12:09

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Åh koagulationskaskaden, det var inte igår den gamle vännen kom fram.

    Ungefär så kände jag också när jag googlade efter bilder! Visst är det lite mysigt ändå?
    /BB

    apotekare

    8 februari 2009 at 12:28

  2. Klar för landning…

    Förra hösten kom jag hem från en resa till Kilimanjaro och möttes av dystra nyheter. En av mina teamkamrater, en 43-årig vältränad kvinna, hade flugit hem och efter åtta timmar stigit av flyget med ett rejält svullet ben. En propp hade bildats i en av …

    Tidningen Outside

    28 december 2010 at 7:40


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: