Bitchslap Barbie

There’s a new toy in town, and her name is Bitchslap Barbie

Hjärtinfarkt

leave a comment »

Ja, dagens medicinska söndagspostning får handla om hjärtinfarkt. Mest bara för att jag hade idétorka, och hjärtinfarkt är ganska lätt att skriva om.

Hjärtat

Ja, de flesta vet väl vad hjärtat gör får man hoppas, men jag går igenom det lite snabbt ändå.

Hjärtat är ett av våra viktigaste organ, det ser till att våra celler ute i kroppen får tillräckligt mycket blod. Hjärtat består av förmak (atrium) och kammare (ventricle). Förmaken är första stället där blodet samlas när det kommer till hjärtat, därifrån pumpas det vidare till kamrarna. Högra sidan av hjärtat får blod från övre och nedre hålvenen (vena cava superior och inferior) från kroppen, och pumpar vidare det till lungorna medan vänstra sidan då såklart får syresatt blod från lungorna och pumpar ut det i aorta och vidare ut i kroppen.

Mellan förmak och kammare, och mellan kammare och efterföljande kärl finns klaffar som förhindrar att blodet rinner åt fel håll. Det är vid fel på dessa klaffar man får blåsljud på hjärtat.

Det elektriska systemet i hjärtat är det som reglerar hjärtfrekvensen – alltså hur snabbt hjärtat slår – och ser till att hjärtats muskelceller drar ihop sig i den ordning som det är tänkt. Sinusknutan är den som reglerar rytmen, därifrån sprids den elektriska signalen i förmaken och ser till så att de drar ihop sig. Signalen passerar sedan via AV-knutan som sitter mellan höger förmak och höger kammare. Här fördröjs signalen några millisekunder så att förmaken ska hinna tömma sig innan signalen får kamrarna att dra ihop sig.

Hjärtat får blod genom kranskärlen, som avgår från aorta precis efter klaffen som sitter mellan aorta och vänster kammare. Kranskärlen är i princip ett kärl som har ganska många förgreningar, men då det inte flyter samman igen, utan fortsätter dela sig så innebär ett stopp i kranskärlet att hela biten nedom stoppet tappar sin försörjning.

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt uppkommer när hjärtat får syrebrist, beroende på att en blodpropp i kranskärlen stänger till flödet till någon del av hjärtat. Det kärl som oftast drabbas är det som försörjer vänster kammares framvägg, och väggen mellan höger och vänster kammare, på bilden kallat Left Anterior Descending artery. Det är också det farligaste kärlet att få en infarkt i just därför att det försörjer viktiga områden i hjärtat, på svenska kallas artären ibland för ”dödens kärl”.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för hjärtinfarkt är ganska elementära saker som de flesta känner till, rökning, högt kolesterol, hög ålder, manligt kön, diabetes och typ A-personlighet.

Symtom

Även symtomen på hjärtinfarkt är välkända. De flesta vet att kardinalsyntomet på hjärtinfarkt är tryckande smärta över bröstet, som ofta strålar ut i någon av armarna (vanligast med vänster arm, men höger förekommer också ganska ofta) eller upp mot halsen och käkarna. Många upplever även att de har svårt att andas. Det är dock inte helt ovanligt att personer inte har ont alls utan istället har nåt annat dominerande symtom – ångest, illamående, svimmning eller matthet.

Många personer får varningssignaler i form av kortare episoder med bröstsmärta några veckor innan infarkten uppkommer.

Diagnostik

Diagnostiken baserar sig mycket på personens symtom och sjukhistoria. Redan i ambulansen tas ett EKG, som skickas till sjukhuset där en hjärtläkare bedömer det och talar om om det rör sig om hjärtinfarkt eller inte. Baserat på hjärtläkarens svar sätts sedan en behandlingskedja igång. Av ambulanspersonalen får patienten Trombyl och Plavix (se nedan) och man kör sedan patienten direkt till PCI (se nedan) om det är en ST-höjningsinfarkt.

Normalt EKG, ST-höjningsinfarkt, Icke-St-höjningsinfarkt

från vänster: Normalt EKG, ST-höjningsinfarkt, Icke-St-höjningsinfarkt

Om patienten har en icke-ST-höjningsinfarkt och det därför är osäkert om patienten har en infarkt eller inte så körs patienten till akuten där man tar blodprover för att avgöra om det faktiskt finns hjärtmuskelskada. Man mäter då ett ämne som heter Troponin I, som är ett ämne som enbart finns i hjärtmuskelceller och enbart finns i blodet när hjärtats celler har skadats och gått sönder.

Behandling

Icke-farmakologisk

Den vanligaste behandlingsmetoden vid hjärtinfarkt idag är PCI – Percutaneous Coronary Intervention – vilket innebär att man går in med en ledare i ett kärl i handleden eller ljumsken och för ledaren upp till hjärtats kranskärl med hjälp av röntgen. Väl där trär man in en kateter med en ballong längst ut, ibland med ett metallnät runt ballongen, man blåser sedan upp ballongen när den ligger i förträngningen och ”spränger” på så vis upp det igenkorkade kärlet. Om man använder sig av metallnät, stent, så utvidgas det när ballongen blåses upp och fastnar i kärlväggen. Det hjälper till att hålla kärlet öppet.

Man kan även göra en bypassoperation, även om detta är ovanligt i akutsituationen.

Farmakologisk

I akutstadiet får man syrgas, för att blodet ska vara så optimalt syresatt som möjligt för att minimera skadan på hjärtcellerna. Syrgas är dessutom ångestdämpande så patienten mår oftast bättre. Dessutom ger det en slags placeboeffekt mot den upplevda andnöden.

Man får också morfin mot smärtan, och även det verkar ångestdämpande.

Betablockerare ges för att minska belastningen på hjärtat. Betablockare gör så att hjärtat slår långsammare och blodtrycket går ner. Betablockarna minskar området döda hjärtceller i hjärtat och lindrar dessutom symtomen. De minskar dessutom risken för komplikationer.

Man ger även nitrater, dvs nitroglycerin, för att minska smärtan, och för att sänka blodtrycket om det är förhöjt.

Man ger också blodförtunnande mediciner med till exempel Trombyl och Plavix för att proppen inte ska bygga på sig ännu mer innan man hinner behandla den. Man kan även ge heparin eller propplösande behandling – men detta ges framförallt där man inte har tillgång till snabb PCI.

Komplikationer

Det är framför allt komplikationerna till hjärtinfarkten som är de farliga, nedan listar jag de värsta och vanligaste.

Hjärtstillestånd /Kammarflimmer

Uppkommer då hjärtats elektriska system störs av infarkten och bildar en slags rundgång i kammaren så att kamrarna pumpar uppåt 300 gånger per minut. Då kamrarna arbetar så snabbt hinner de inte fyllas med blod, och cirkulationen blir därför dålig. Till sist tröttnar hjärtmuskelcellerna och hjärtat stannar.

Hjärtsvikt

Om en stor del av hjärtat skadats kommer hjärtat att börja pumpa sämre, detta leder till hjärtsvikt som är ett otrevligt tillstånd som ofta är progredierande.

Kammarruptur

Väggen i kammaren kan försvagas av infarkten och helt sonika gå sönder. Detta leder till att blodet rinner ut i hjärtsäcken och orsakar tamponad.

Klaffinsufficiens

Beror på att en av musklerna som håller fast mitralisklaffen (mellan vänster kammare och förmak) har gått sönder och inte håller fast klaffen längre. Den tappar således sin funktion helt och låter blodet strömma tillbaks i vänster förmak när vänster kammare kontraheras. Detta leder till akut hjärtsvikt som dock botas när klaffen repareras eller byts ut.

Referenser

Berglund et al Internmedicin, 4e upplagan Liber 2006

Written by Bitchslap Barbie

15 februari 2009 den 16:24

Publicerat i sjukdomar

Tagged with , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: