Bitchslap Barbie

There’s a new toy in town, and her name is Bitchslap Barbie

Kortisol

leave a comment »

Jag hann inte skriva en söndagspost i helgen, och eftersom jag har tagit mig en ledig dag idag så kommer den här istället.

Kortisol är ett väldigt användbart läkemedel, det har väldigt mycket effekter på kroppen. Här kommer nån slags sammanfattning över dom. Värt att tänka på är att alla biverkningar beror på dosering och hur länge man har tagit kortisolet.

Reglering

Regleringen av kortisolet är densamma som för de andra hormonerna, via hypofysen och hypothalamus. Hypothalamus och hypofysen är centra i hjärnan som frisätter hormoner som styr produktionen av kortisol framför allt som svar på stress. Hypothalamus frisätter CRH, corticotropin releasing hormone, som verkar på hypofysen och får den att producera ACTH, adrenocorticotropt hormon. ACTH verkar sedan på binjurebarken som i sin tur producerar kortisolet.

Kortison i sin tur hämmar frisättningen av CRH. Detta fenomen kallas feed back-hämning, och innebär att mycket kortisol leder till minskad produktion av kortisol, och lite kortisol släpper på hämningen och leder till ökad produktion. På så sätt hålls koncentrationerna konstanta i kroppen.

Produktion

Kortisol är en glukokortikoid, och produceras i binjurebarken. Produktionen av kortisol varierar över dygnet, med allra lägst koncentrationer runt midnatt och högst kring 8 på morgonen då det är dags att vakna. Grundsubstansen som kortisol byggs av är kolesterol, som sen görs om genom diverse kemiska reaktioner (som jag inte tänker gå in på) till kortisol. Intressant är dock att början på reaktionskedjan är densamma för kortisol, testosteron, östrogen och aldosteron.

Symptom hos Cushingpatienter

Symptom hos Cushingpatienter

Störningar i produktionen av kortisol kan leda till två olika sjukdomar. Har man för mycket kortisolproduktion av någon anledning får man ett tillstånd som kallas Cushings syndrom med typiska symtom som tex omfördelning av fettet (det försvinner från armar och ben, och lägger sig på magen och i ansiktet och högt upp på ryggen så att man får vad som kallas buffalo hump), tunnare hud, mindre muskelmassa, lätt att få blåmärken, man får också väldigt mycket striae (det medicinska ordet för stretchmärken som de flesta friska tjejer också har någonstans på kroppen – ffa på magen efter graviditet) man får också benskörhet och infektionskänsliget och även humöret kan påverkas, man kan bli både euforisk och deprimerad.

Har man istället för lite kortisol får man Addisons sjukdom, som ger symtom som muskelsvaghet, lågt blodtryck, viktminskning, aptitförlust, lågt blodsocker och ökad pigmentering med pigmenterade handflator (beror på att ACTH som ju blir skyhögt när kroppen med alla medel försöker höja kortisolnivåerna, också stimulerar bildningen av MSH, melanocytstimulerande hormon, som precis som namnet antyder, stimulerar melanocyterna till att producera mer pigment). Här behöver man tillföra mer kortisol för att personen inte ska hamna i en Addison-kris med risk för död.

Om man äter höga doser kortisol under en längre tid kan kroppen sluta tillverka eget kortisol och man kan då få en slags reaktiv Addison när man slutar med kortisolet om det inte trappas ned långsamt.

Verkningsmekanism

Kortisolet verkar framförallt genom att ta sig igenom cellmembranet och binda till specifika intracellulära receptorer (GRα och GRß)  som sedan binder till DNA och hämmar eller stimulerar transkription av specifika gener. Eftersom kortisolet utövar sin effekt genom att påverka vilka proteiner som ska eller inte ska bildas så har de effekt relativt långsamt. Det kan ta upp till några timmar innan effekten märks på cellnivå.

Effekter och biverkningar

Kortisol har som sagt effekter på väldigt många organ i kroppen, eftersom alla celler har de intracellulära receptorerna som kortisol binder till. Nedan kommer en lite mer generell beskrivning.

Metabola effekter

Kortisolet påverkar framför allt kolhydrat och proteinmetabolismen. Glukosmetabolismen påverkas genom nedsatt upptag av glukos och ökad nybildning av glukos (glukoneogenes) vilket leder till förhöjt blodsocker. Kortisolet minskar också proteinbildningen vilket leder till minskad muskelmassa.

Genom att att minska kalciumabsorptionen i tarmen och öka kalciumutsöndringen i njurarna kan kortisol också leda till benskörhet som i detta fall beror på att det inte finns tillräckligt med Ca tillgängligt i blodet och kroppen tar det då från ”lagret” i benen för att hålla blodkoncentrationerna stabila. Denna effekt ökas av ökad aktivitet hos osteoklaster (bennedbrytande celler) och minskad aktivitet hos osteoblaster (benuppbyggande celler).

Antiinflammatoriska och immunhämmande mekanismer

Kortisol förhindrar både de tidiga och sena tecknen på inflammation. De tidiga tecknen är rodnad, svullnad, ömhet och värmekänsla och de sena är bla sårläkning och celldelning. Kortisolet påverkar inflammationen och immunförsvaret genom i princip alla medverkande celltyper och cytokiner, bla minskat utträde av neutrofila granulocyter från blodbanan till den påverkade vävnaden, reducerad aktivitet hos både neutrofila granulocyter och makrofager, nedsatt funktion hos fibroblaster – cellerna som bildar bindväven och nedsatt produktion av cytokiner pga hämmad transkription av deras respektive gener.

Detta kan vara det man är ute efter, tex när kortison används som immunhämmande efter tex organtransplantation, men det kan också vara en bieffekt om kortisolet är ordinerat av annan orsak.

Written by Bitchslap Barbie

19 oktober 2009 den 14:39

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: