Överviktskirurgi

Nu kommer nästa del i min tänkta söndagspostningsserie om medicin. Skriver det mest för min egen skull, men om nån har några önskemål så tar jag gärna emot dom. För att inte bara skriva om cancer så tänkte jag nu bryta av med att skriva om överviktskirurgi.

Vad är övervikt?

Sjukvården har idag inget bättre och enklare sätt att mäta övervikt än BMI, som räknar ut ett index baserat på kroppsvikt i kg, delat på längd i cm upphöjt till 2.  BMI har sina brister, men för överviktiga fungerar det ändå hyfsat bra. Som övervikt räknas ett BMI på över 25, BMI över 30 innebär fetma.

Övervikt och fetma har ofta en mängd olika orsaker som tillsammans gör en person disponerad för övervikt. En del genetiska orsaker finns, andra orsaker är felaktig kost och en stillasittande livsstil. Regleringen av aptiten är väldigt komplicerad, och inte heller nåt man förstår till 100% därför är det inget jag fördjupar mig i här. Oskar har dock skrivit lite om det, för den som är intresserad.

Kan man behandla medicinskt?

Det kan man, men det finns idag ingen medicinsk behandling som är speciellt framgångsrik. Man har tidigare behandlat med

Rimonabant – som verkar genom att hämma cannabinoid-1 receptorer i hjärnan. Cannabinoidreceptorerna ökar suget efter söt och fet mat.

Sibutramin – verkar genom att hämma återupptaget av serotonin, noradrenalin och dopamin, som också de har aptitstimulerande och hungerframkallande egenskaper.

Orlistat – hämmar fettnedbrytningen i tarmen, vilket leder till att mindre fett tas upp ur tarmen, samt till steatorré (fettrik diarré) som är obehagligt för patienten, som då också drar ner på sitt fettintag.

Kirurgi vid övervikt

Den mest effektiva behanlingen mot fetma vi har är kirurgi. Det finns 3 principiellt olika metoder.

Gastric Banding

Finns två varianter av denna, vertikal bandad gastroplastik och Gastric Banding. Gastric Banding kan beskrivas som en ”lightversion” av Gastric bypass. Operationen går till så att man sätter ett dakron- eller Gore Tex-band runt magsäcken, som man sen kan fylla med vatten tills det klämmer åt magsäcken tillräckligt mycket. Tanken är att magsäcken ska bli mindre och att man därmed inte ska äta lika mycket.Vertikal bandad gastroplastik fungerar liknande, se bilden. Båda dessa operationer leder till en viktförlust på ungefär 50% av övervikten.

Nackdelarna med denna typ av operation är dels att de inte leder till lika stor viktminskning som Gastric Bypass, dels att bandet kan lossna och operationen då är förgäves och dels att då nerverna till magsäcken fortfarande finns kvar kan man känna hungerkänslor och har kvar hormonsignaleringen från magen.

Fördelen är att det är en mindre operation, och den kan reverseras vid behov.

Gastric Bypass

En gastric bypass är en lite större operation än de bandade operationerna i stycket ovan. Meningen med en GBS är att man ska bli undernärd och på så stt gå ner i vikt. Detta åstadkommer man genom en kombination av kortare tarm som leder till att mindre av näringen i maten tas upp, och en mindre magsäck som gör att man måste äta mindre portioner.

Operationen går till så att en liten del av magsäcken får sitta kvar som en ficka på matstrupen, till denna ficka opererar man sen tunntarmen, ungefär en halvmeter från tjocktarmen. Magsäcken och den del av tarmen som sitter ihop med denna kopplas sen också till denna del av tunntarmen. Se bilden. En gastric bypass leder till viktförlust på ungefär 70 % av övervikten.

Nackdelar med en Gastric Bypass är att då man kopplar ut magscken har man sen inte möjlighet att undersöka denna om det skulle behövas. man får sällan magsår i denna del, då den är urkopplad och har dålig produktion av saltsyra. Det finns även en risk för korta tarmens syndrom – att personen helt enkelt blir för undernärd.

Bileopankreatisk divergering med duodenal switch

Kallas BPD-DS eller bara Duodenal Switch, och används framförallt på ”superobesa” vilket är personer med ett BMI över 50. Operationen är associerad till större risker än en Gastric Bypass, och också till större viktnedgång.

Nätkultur

Det är en rätt intressant undersökning på gång från Lunds universitet enligt DN. Man ska analysera om niondeklassares nätvanor påverkar deras åsikt om rätt och fel. Undersökningen ska göras i samarbete med TPB, myspace och Svenska Pokerförbundet. Formuleringen i ingressen är bara lite vinklad.

Leder ungas nätvanor till att de får avvikande uppfattningar om vad som är rätt eller fel?

Avvikande från vem då egentligen, och varför får DN det att låta som om det nödvändigtvis är dåligt? Eller så är det inte alls så, utan bara jag som är känslig.

Via bloggportalen hittar jag en artikel i Metro om modebloggare och att de har ett eget onlinespåk. Mjeh, jag är inte så impad. Modebloggar kan vara det mest tråkiga och ytliga jag någonsin stött på. Vad fan bryr jag mig om vad nån random person i luleå har för modekläder på sig idag? Sen att de uttrycker sig som 3-åringar är väl en annan sak och kanske förklaras av citatet nedan

grammatik är totalt ohippt i modebloggkretsen.