Välkommen hem

Jag tror jag har en lite lätt fobisk personlighet, varje gång jag hör en brandbilssiren får jag lite lätt ångest, och varenda gång tänker jag ”hoppas det inte brinner hos mig”.

Så även idag vid kanske 15-tiden när det åkte förbi ett gäng brandbilar utanför föreläsningssalen. Sen började dock föreläsningen igen, och jag tänkte inte mer på det, förrän jag kommer inom synhåll från hemmet och ser att två av brandkårens ledningsbilar står på gatan utanför min dörr, tillsammans med en polisbil. Inga brandbilar förvisso men.

Det var nog en puls på 180 i alla fall, innan jag fick cykeln låst och kom in i porten och märkte att brandlukten jag kände inte fanns inne i vår port.

Usch.

Jag tror att min lilla brandfobi  kommer sig av att jag och ett ex höll på att tända eld på min förra lägenhet när han skulle flytta. Vi hade burit en bokhylla förbi spisen och ner till bilen, när vi hörde brandlarmet från lägenheten, vi hade troligen lyckats vrida på en platta när vi gick förbi med bokhyllan, som sen hade tänt på en kudde och en kartong som låg på diskbänken bredvid, och så hade våra stekspadar tagit eld, och smält gallret på fläkten ovanför.

Var försiktiga när ni flyttar 😛

Men ungjävlar.

Innan jag börjar gnälla ska jag skryta lite. Jag har varit duktig idag, har tvättat, fixat pojkens julklapp (och en bonusklapp), lunchat med Tessi och min egen halal-Dalia, tränat en stund och gått en kirurgjour. Det ni. Imorgon ska jag mest göra ingenting på förmiddagen. På eftermiddagen kommer pojken hit och vi sticker iväg till hans föräldrar några dagar.

Anyway. Nu när jag kom hem ser jag att några små ungjävlar har startat bränder och sedan kastat sten mot privatpersoner, polis och brandkåren i Tensta. Men det är väl säkert så att Tenstaungdomarna är avundsjuka på all jättebra publicitet som Rosengård fått de senaste dagarna… Or something.

Det finns få saker som gör mig så arg som stenkastning mot räddningspersonal. Vafan, de är där för att hjälpa er, ofta redan med livet som insats (brandmän framförallt) och ni tackar dom genom att kasta sten? Näe, det går inte att skylla på samhället eller föräldrarna eller nåt nu, ungdomarna måste själva ta ansvar för vad de ställer till med.

Skyll er själva om ni inte får nån hjälp den dag när erat hus står i lågor, eller pappa har fått en hjärtinfarkt eller whatever.

EDIT: Ok, man ska inte blogga när man är arg, det är ju rätt uppenbart. Men det får stå kvar ändå, trots att jag kanske tog i lite väl mycket.

Är det kvotering eller inte?

Igår precis innan jag somnade låg jag i sängen med laptopen i knät och surfade, och på SvD hittade jag detta. Kändes otaktiskt att blogga om det på en gång eftersom risken var överhängande att jag skulle blivit så upprörd att jag inte skulle kunnat somna :P.

Anyway. Artikeln handlar om att stockholm vill ha fler kvinnliga brandmän – vilket jag tycker är bra. Men nu börjar man prata om det som jag varit rädd för hela tiden sen man började prata kvotering, att man ska sänka kraven så att kvinnorna nu ska kunna komma in. Frågan är hur mycket man skjuter sig i foten nu egentligen. Jag tycker det är bra att det finns folk som tänker i banor av jämställdhet, men jag vill defenitivt inte att det ska påverka styrkan hos den eventuelle/-a brandmannen eller -kvinnan som ska bära ut mig ur ett brinnande hus en dag.

I artikeln står det att kraven är onödigt höga för att antas till räddningstjänsten, men frågan är om det verkligen är så. Visst, testerna är tuffa, det håller nog alla med om. Men vill vi inte att de ska vara det då? Befolkningen ökar i vikt, så det känns väl snarare som att kraven borde öka – om man över huvud taget ska ändra på dom. Det är ju inte direkt tester som är omöjliga att klara, med lite träning (eller snarare mycket träning) så skulle nog även jag kunna klara av dom.

Det är ju precis det här som är faran med kvoteringen. Man sänker alla gränser för att kvinnor ska ha samma chanser som män eller tvärtom, och som resultat får man faktiskt en sämre yrkeskår (Yes, du läste rätt).

Det är väl klart att kraven på räddningstjänsten måste vara höga, det är inte acceptabelt att man riskerar personers liv för att vara politiskt korrekt.

Kvotering inom brandförsvaret?

I Wendela, Aftonbladet alltså, hittar jag den här artikeln som handlar om att brandförsvaret i Stockholms län söker brandmannavikarier till sommaren, där man tittar på att aspiranterna har bland annat detta

goda kunskaper i och intresse av hbt-frågor

Hm, och vad exakt innebär det? Att man ska vara hbt-person själv, eller kanske att man ska ha doktorerat på det?

Det är lite intressant dock att det blir lite kvotering av det hela, genom att man ju faktiskt bedömer de sökande efter vilken sexuell läggning de har. Varför måste det ens vara en fråga? För mig känns det som en ickefråga, det borde vara så självklart att även hbt-personen får jobbet om han eller hon är den bäst lämpade.

Just brandmän är väl det yrke där man minst av allt ska kvotera in människor, eller rucka på kraven. Om min lägenhet brinner så vill jag ha den starkaste personen som sökte jobbet, inte nån som kanske inte orkar bära ut mig ur lågorna.

Jag tycker att det är helt ok med riktad reklam till vissa grupper som man gärna vill locka till brandförsvaret, men jag tycker inte riktigt att det är ok att deras lämplighet till jobbet ska bedömas efter vilken sexuell läggning de har.