Ta ansvar, kanske?

I Aftonbladet, tidningen med de dummaste artiklarna på jorden, hittar jag denna pärla.

Den handlar om Anna Takel, som sträckte sig efter mobilen som låg i handväskan på passagerarsätet och i samband med detta körde av vägen.

[…] handväskan föll ner i springan mellan passagerarsätet och dörren.

– När jag försökte få tag i den rörde jag förmodligen reflexmässigt på ratten så att jag styrde ner i diket.

Hon mejade ner två brevlådor innan hon slutligen fick stopp på bilen vid en uppfart.

Hon har nu dömts till dagsböter, 2000 kr, för detta. Det allra värsta är att Anna själv tycker att detta är fel.

– Jag tycker det är märkligt. Skulle en förälder som sträcker sig efter nappen som ett skrikande barn tappat också ha blivit dömd?

Allvarligt talat Anna, har du ens tänkt på att det kunde stått en människa vid de där två brelådorna du mejade ner? Du kan ju för fan inte leta efter mobilen när du kör bil, ögonen på vägen, inte på passagerarsätet.

Och föräldern vars barn har tappat nappen kan väl köra åt sidan, stanna bilen i 3 sekunder och plocka upp nappen, precis som du borde ha gjort. Du förlorar ungefär 4 sekunder av ditt liv på det, till skillnad från den människa du faktiskt kunde ha kört på.

Och vad är det för dom egentligen, 2000 i dagsböter? Det är ingenting, för fortkörning blir man av med körkortet i 3 månader, det här är ju långt värre!

EDIT: Här finns artikeln från Hallandsposten

Gardasil, klassfråga?

I Aftonbladets Wendela hittar jag den här artikeln. Den är skriven av Mary Mårtensson, en reporter och krönikör på Aftonbladet, och handlar om cervixcancervaccinet Gardasil. Tänkte till att börja med berätta lite om cervixcancer, och varför man vill vaccinera mot det.

Cervix

Livmodern sett framifrån, Cervix är inringad.

Cervix är det latinska namnet för livmodertappen. Det är den del av livmodern som sitter närmast vagina, och finns för att skydda livmoder (och ett eventuellt foster) mot bakterier utifrån. Normalt sett är öppningen sluten med ett slem, det är endast vid förlossning och kring tidpunkten för ägglossningen som slemmet försvinner. Vissa typer av p-piller verkar bland annat genom att göra det här slemmet segare och mer ogenomträngligt för spermier.

Cervixcancer

Cancer i livmodertappen drabbar ungefär 450 kvinnor årligen, och ungefär 120 kvinnor årligen dör av detta. Så vitt vi vet idag orsakas cervixcancer av en typ av virus, Humant Papillomvirus (HPV) och då framförallt typerna 16 och 18. Denna upptäckt gav för övrigt nobelpriset i medicin i år.

Cervixcancer ingår idag i ett screeningprogram. Alla kvinnor från 23-årsåldern upp till 50 år screenas vart 3:e år. Det går till så att man tar ett cellprov från livmodertappen och skickar detta för analys. En specialist tittar sen på provet och bedömer om cellerna ser normala ut eller om det finns cellförändringar. Cellförändringar är ganska vanligt, ca 30 000 kvinnor per år har detta, och ibland kräver det någon åtgärd, tex en operation som kallas konisering. Oftast behöver man inte göra nåt åt detta, utan det räcker med att följa kvinnan för att se om något händer.

Symtomen vid cervixcancer är ofta ganska ospecifika, oftast blödning från underlivet, och blödning efter sex. Ibland kan man även ha smärta. Men dessa symtom kan förklaras av en mängd andra tillstånd, som ofta är helt ofarliga.

Behandlingen följer samma princip som i stort sett all annan cancer. Man opererar bort det sjuka området om det är möjligt, sen strålar man ofta området också, speciellt om man har sett mikroskopisk spridning i närområdet. Cellgifter finns också med i arsenalen och ges framför allt om man misstänker att mikroskopiska dottertumörer kan finnas.

Vaccin

De vaccin mot livmoderhalscancer vi har idag kallas Gardasil och Cervarix. De är verksamma mot HPV typerna 6, 11, 16 och 18 respektive 16 och 18. För att vaccinet ska ha effekt krävs det att man vaccinerar 3 gånger, med ca ett halvårs mellanrum. Man har bedömt att det är bäst att vaccinera tjejer innan de utsätts för smitta, och alltså ger man det till barn, och tjejer i yngre tonåren.

Vaccinen har av läkemedelsverket bedömts vara effektiva, och ingår nu i högkostnadsskyddet.

Tanken är att vaccinerna så småningom kommer att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet, men då de är nya (registrerade 2006 resp 2007) så har inte byråkratin hunnit med ännu. En annan orsak till att man ännu inte börjat vaccinera är att det i januari i år kom larmrapporter om att 19 kvinnor dött efter att ha vaccinerat sig med Gardasil.

Klassfråga?

Som allt annat så tror jag inte heller att detta rör sig om klass. Garadasil eller Cervarix kommer antaligen snart att inkluderas i det allmänna vaccinationsprogrammet, och anledningen till att det inte redan ingår är att det är såpass nytt att byråkraterna inte hunnit med att utvärdera effekterna, efter vad jag förstår ligger det just nu på remiss, samt att man möjligen kan länka 19 dödsfall hos unga kvinnor till vaccinet.

Vaccinerna kostar sammanlagt 1800 kr om man är under 18 år, eftersom de ingår i högkostnadsskyddet för kvinnor under 18, och kostar ca 3000 om man är över 18. Det är mycket pengar för tonårstjejer, det förstår jag. Men om man talar läkemedel så är det verkligen inte dyrt egentligen, jämför med antikroppsbehandling vid cancer till exempel…

Trick or treatment

Eller ”Salvekvick och kvacksalveri” som den heter på svenska, är den rent ut sagt strålande bok skriven av Simon Singh och Edzard Ernst.

DN har läst boken och har faktiskt skrivit rätt korrekta artiklar i ämnet, vilket ju är förvånande i svensk media.

De har dessutom sammanställt 3 sidor, det alternativmedicinska som fungerar, det som är tveksamt och det som inte fungerar. Läs och lär people.

Här finns ett utdrag ur den strålande boken, och här finns den att köpa.