Bitchslap Barbie

There’s a new toy in town, and her name is Bitchslap Barbie

LPT – Lagen om psykiatrisk tvångsvård

with one comment

Förra veckan tog jag söndagsbloggningspaus, jag skyller på att det var påsk, men det beror nog i själva verket på ren lathet.
Den här veckan ska det handla om lagen om psykiatrisk tvångsvård som är en helt sjukt intressant lag egentligen. Det är få personer som får hålla folk inspärrade utan att domstolar känner till det, och utan att personen i fråga har begått något brott. Psykiatriker får dock, under vissa väldigt speciella omständigheter.

Förutsättningar – När får lagen användas?

Det finns 3 rekvisit som måste vara uppfyllda för att en patient ska kunna vårdas enligt LPT enligt 3 §.

  1. Patienten måste lida av en allvarlig psykisk störning, dvs depression med självmordsrisk, svåra personlighetsstörningar med psykotiska genombrott och alla tillstånd av psykotisk svårighetsgrad oavsett orsak. Här ingår alla psykoser, manier och även personer som fått psykos pga narkotikaanvändning.
  2. Patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att patienten är intagen på psykiatrisk avdelning, eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård – då i öppenvård.
  3. Patienten motsäger sig denna typ av vård.

I princip innebär texten ovan att patienten måste vara allvarligt psykiskt sjuk, och därför kräva vård samtidigt som patienten vägrar vård. Det är tyvärr inte helt ovanligt, eftersom de tillstånd som inräknas under allvarlig psykisk störning ofta innebär störd verklighetsuppfattning.

Hur går det till?

Ofta går det till så att patienten kommer till vårdens kännedom på något sätt, ofta genom att anhöriga eller grannar ringer, men även polisen kan omhänderta en person i väntan på att denna skall få hälso- och sjukvård (47§). Det första som händer är att en legitimerad läkare (valfri specialitet, i praktiken ofta patientens husläkare) bedömer patienten, för att se om det finns skäl för tvångsvård. Om denna läkare bedömer att de tre rekvisiten är uppfyllda skriver han eller hon ett vårdintyg.

Patienten transporteras sedan till sjukhus, ofta med polishandräckning, och får där träffa en specialist i psykiatri som fattar ett intagningsbeslut. Intagningsbeslut fattas om psykiatrikern också tycker att patienten uppfyller alla 3 kraven för tvångsvård och är en extra ”säkerhetsspärr” eftersom det är två olika läkare som bedömer. När intagningsbeslut fattats börjar tvångsvården, som gäller i 28 dagar. Man kan självklart skrivas ut innan 28 dagar har gått, men om tvångsvården behövs förlängas utöver detta måste man ansöka om förlängning hos Länsrätten.

Om tvångsvården förlängs får tvångsvården pågå 4 månader från intagningsbeslutet (8 §), och vid ytterligare förlängningar är det 6 månader per gång (9 §).

Patienten har hela tiden möjlighet att överklaga vården, och Länsrättsförhandlingen kan då tidigareläggas. I praktiken blir den då inom en vecka eftersom det bara hålls länsrättsförhandlingar en gång i veckan ( i Uppsala, det är möjligt att det hålls flera gånger i veckan på andra håll i landet). Patienten har också rätt till en stödperson och juridiskt ombud.

Vad får man göra under tvångsvård?

Låst avdelning

Patienten har oftast begränsad rätt till frigång, ffa i början av tvångsvården. Ju friskare patienten blir desto större blir frigångs- och permissionsmöjligheterna. Permissioner kan dock vara villkorade, tex att patienten får permission med förbjuds att ta kontakt med vissa personer eller vistas på en speciell plats, eller att patienten förbinder sig att fortsätta att ta sina mediciner som ordinerat.

Bältesläggning

Är tillåtet under tvångsvård, patienten får ligga bältad max 4 timmar, längre endast vid synnerliga skäl och socialstyrelsen skall då omedelbart underrättas. Bältesläggning är tillåtet då patienten riktar aggressivt beteende mot sig själv, medpatienter eller vårdpersonal, och det måste finnas omedelbar fara för allvarlig skada.

Sjuksköterskor får lägga patienter i bälte men primärjour (”psykjouren”) skall omedelbart kontaktas och bedöma patienten. Om patienten måste ligga bältad mer än 4 timmar måste bakjour tillkallas.

Om en patient är fastspänd måste det alltid finnas personal närvarande i rummet.

Avskiljande/Isolering

Får pågå max 8 timmar, och kan komma att bli aktuellt om patienten allvarligt försvårar vården av andra patienter på grund av aggressivt eller störande beteende. Beslut om avskiljande fattas av specialist i psykiatri.

Tvångsmedicinering

Ordinationen måste göras av specialist i psykiatri, och kan bli aktuellt om patienten ej vill ta sina mediciner och är i behov av antipsykotiska läkemedel eller lugnande medicin. Man måste alltid tala om för patienten vad man ger – haldoldroppar i saften (som faktiskt förekommer) är inte bara olagligt utan enligt mig också etiskt förkastligt.

Det kan även komma att bli aktuellt med besöksförbud, generellt eller för vissa individer, dessa beslut skall fattas av chefsöverläkare. Man får inte visitera besökande, men de kan med hänvisning till klinikens ordningsregler bli tvungna att lämna ifrån sig jacka och väska innan besöket, och om de vägrar kan de bli avvisade från avdelningen.

Om chefsöverläkare så beslutar får personal öppna patienters brev, men inte läsa dessa. De får konfiskera olagligt material (narkotika, vapen osv). Man får ej hindra patienten att ta kontakt med omvärlden via dator eller mobiltelefon – vilket innebär att psykotiska eller maniska personer kan ödelägga sitt liv totalt även under pågående tvångsvård.

Konvertering från frivillig vård till tvångsvård (11 §)

Konvertering från HSL (Hälso- och sjukvårdslagen, frivillig vård) till LPT blir tillämpbart tex då patienten frivilligt går med på att skriva in sig, och sedan vill gå hem trots att de andra två kraven är uppfyllda. För att man ska få konvertera krävs dock ytterligare ett rekvisit. Dels alla de 3 jag redan gått igenom, och dessutom ska man, på grund av sin psykiska störning, befaras allvarligt skada sig själv eller någon annan.

Vid konvertering ska också länsrätten underrättas omedelbart, och en länsrättsförhandling skall hållas. Här måste man ansöka om förlängning redan efter 4 dagar.

Det är alltså avsevärt mycket högre krav för att konvertera någon än för att ta in någon enligt LPT, detta därför att man inte vill att människor ska dra sig för att söka psykiatrisk vård frivilligt.

Jag har dock hört ryktesvägen att man någonstans i södra sverige hade satt det i system att låta polisen vänta utanför avdelningen, och omhänderta patienten enligt 47§ för att köra dom till akuten och bli inlagda enligt LPT. Vet inte hur sant detta är men…

LRV, LVM, Nödrätt och Nödvärn

LRV – Lagen om rättspsykiatrisk vård

Gäller den som

  1. efter beslut av domstol skall ges rättspsykiatrisk vård
  2. är anhållen, häktad eller intagen på enhet för rättspsykiatrisk undersökning
  3. är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt
  4. är intagen i eller skall förpassas till särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård.

Inläggning efter beslut om LRV är inget en vanlig läkare stöter på på jourtid, utan skall alltid handläggas av en specialist i psykiatri som jobbar inom rättspsykiatrin.

Om patienten har särskild utskrivningsprövning är det länsrätten som beslutar om eventuell frigång eller permissioner, om patienten ej har särskild utskrivningsprövning är det specialistläkare som bestämmer detta på samma sätt som vid vård enligt LPT.

LVM – Lagen om vård av missbrukare i vissa fall

Är endast tillämpbar om patienten har ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel och är i behöv av vård för att komma ifrån sitt missbruk. Man måste också uppfylla minst ett av kriterierna nedan

  1. Individen utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fata rill följd av missbruket
  2. löper uppenbar risk att förstöra sitt liv
  3. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Det är socialnämnden i kommunen som fattar beslut om vård enligt LVM.

Nödrätt (BRB 24 kap, 1-6§§)

Används för att förhindra att någon skadar sig själv, och innebär att en handling som i vanliga fall skulle vara brottslig får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom. Våldet eller handlingen som tillgrips måste dock anses vara försvarlig. Faran som skall avvärjas behöver inte vara brottslig.

Om man hänvisar till nödrättslagen är man personligt ansvarig.

Inom vården brukar ett ingripande enligt lagen om nödrätt ofta följas av en konvertering från HSL till LPT.

Nödvärn(BRB 24 kap, 4§)

Innebär att man får ingripa för att avbryta en farlig situation, förutsatt att det handlar om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Inom vården tillämpas detta då patienten hotar att misshandla eller misshandlar andra patienter.

Man får inte längre ingripa då situationen avklingat, det är inte tillåtet att kasta sig över angriparen då han/hon lämnar platsen.

Referenser

LPT Teori och praktik, Eriksson 2005

Written by Bitchslap Barbie

19 april 2009 den 17:45

Publicerat i sjukdomar

Tagged with , , , , ,

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] om psykiatrin, och om stackars Emma som blev inlåst mot sin vilja. Jag har tidigare skrivit om LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) så för det rent juridiska får ni läsa där. Här blir mer […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: